Visar inlägg från "karlek"

Var förvånansvärt många som valde att följa min gamla kärlekslista. Har knåpat ihop en ny liten lista nu, kiss me now.

Här får ni en spotifylista av mig, “For all lovers” heter den.

Att det ska vara så lätt att älska första gången, så svårt att sluta och nästan en omöjlighet att göra det igen. Det är som att man faller livlöst, utan någon tanke på att det kanske inte finns någon som tar emot. Tills han släpper taget och man faller igen, och bara den som fallit från dessa höjder vet hur ont det gör. Man var orädd av sin ovisshet och nu är man rädd av sin vishet. Det är som att man gömmer allt man någonsin kännt när man tvingas sluta älska någon. Så djupt inom sig att bara han som förtjänar det komma hitta allt igen.Jag undrar bara om sin första kärlek, är den första man någonsin älskat, eller bara den första som fick en att känna. Att han gjorde någonting redo inom en, till för att älska någon annan.

Nu har min senaste krönika publicerats. Om ni vill läsa den, gör det här. Kramis!

Satt och bläddrade igenom mitt eget arkiv häromdagen. Insåg hur vacker min blogg var. Jag kom ihåg hur mycket jag satt och beundrade mina bilder, för att de inte bara handlade om kläder, utan så mycket mer. Jag gillar inte hur vintern begränsar mig och min kärlek för skapande. Jag vill inspirera er och att allt ska innehålla kärlek. Det ska inte bara vara ett kort, taget på samma plats, bara för att jag måste något. Jag kanske borde flytta hem igen, allt var mycket finare då. Tror jag ska slänga mig i en snödriva imorgon utanför min mammas hus och lära mig älska snön. Bjuda er på något vackert, igen. Puss på er!

När varje hjärtslag smärtar för att du känner så himla mycket mer än du borde. När du innerst inne vet att bara för att han älskar dig betyder det inte att ni är rätt för varandra. För ibland är orden inte varma nog för att hålla kylan borta och när det kommer till kärlek gäller det att hitta han som torkar dina tårar, inte han som skapar dem. Men om vi någon gång vaknar upp, då vill jag ligga där för evigt.

Sitter och skriver på min nya krönika som ska handla om rädlsan att öppna upp sig för någon.

“När rädslan för att våga känna igen blir större än viljan att älska”.

Somliga vågar inte känna alls. Andra vågar känna, men inte säga det högt. Samtidigt som någon annan sagt det, men aldrig vill göra det igen.

Jag klädde av mitt hjärta naket och lät mina känslor blottas inför honom, och jag antar att det är där sårbarheten skapas. När kärleken vissnar och du lämnas naken kvar i ett mörker av ensamhet. Jag hade aldrig känt mig ensam, men det var väl för att jag aldrig tidigare hade älskat.

Första gången jag sa att jag älskade honom var för att han tänkte lämna mig. Sista gången han sa att han älskade mig menade han det inte. Det är beudrandsvärt det där, att vi kunde älska varandra så mycket utan att vi visste vad det betydde. Han kunde inte älskat mig bättre tänkte jag och grät, nu vet jag inte ens om det var kärlek. Hjärtat växer också med åren.

Playlist: Too High