Two months ago until now (she was still in the belly at the first picture)
Alltså, hur ballt är inte detta? Kroppen alltså, wow. Här syns ju bara de yttre förändringarna men jag kommer ihåg hur jag mådde i kroppen vid första bilden. I förrgår var det alltså två månader sedan jag på morgonen låg höggravid och på eftermiddagen hade Ellie i min famn. Jag var ju väldigt transparent under min tid som gravid med kroppens förändringar och tänkte att jag skulle dela med mig lite av tiden efter också. Jag hade verkligen inga förväntningar på min kropp efter graviditeten, kroppsfokusen släppte sista månaderna av graviditeten då det började bli mer och mer verkligt vad kroppen faktiskt förändrades för. Det enda jag längtade efter var att inte ha ont.
Jag har följt kroppens återhämtning med fascination och blir så imponerad. Inte bara varje gång jag kollar mig i spegeln utan hur all smärta under graviditet och efter förlossning känns som bortblåst bara på ett par veckor och då hade jag väldigt stora problem med foglossning och vätskesamling. Jag har inte gjort någonting speciellt förutom regelbundna promenader med vagnen senaste månaden och ätit precis det jag känt för.
En graviditet lämnar förstås spår på ett eller annat sätt. Jag har fått nya bristningar på rumpan tillexempel, något jag dock haft sedan flera år tillbaka men det bekymrar mig lika lite nu som innan. Jag är bara så tacksam att jag inte känner av några fysiska besvär!
–
So, how cool is this? These pictures only shows the outside but I remember how I felt in the body at the first picture. The day after yesterday, it was two months since I still were pregnant in the morning and in the afternoon Ellie was in my arms. I was very transparent during my time as pregnant with the body’s changes and thought that I would share with me some of the time after too. I really had no expectations of my body after pregnancy, I didn’t had any focus on my body the last months of pregnancy when it became more and more real what the body actually changed. All I longed for was for it not to hurt.
I have followed the body’s recovery with fascination and I’m just so impressed. Not only every time I look in the mirror, but how all pain during pregnancy and after childbirth feels like blown away for just a couple of weeks, and then I had very big problems with pelvic pain. I have not done anything special except regular walks with the trolley last month and been eating everything I wanted too.
A pregnancy leaves, of course, traces on or in most of us in one way or another. I got some new stretch marks for example, something I have had for several years before too and it worries me as little now as before. I’m just so grateful that I do not feel any physical trouble!