MENU
18:38 | December 6, 2017

The worst part of my pregnancy – Part 2 “Body Complex”.

Den värsta delen av graviditeten – Del 2

Pregnancy

Den här texten kommer handla om min relation till mig och min kropp under graviditeten. Förmodligen den del som tagit allra hårdast på mig både fysiskt och psykiskt.

Jag har aldrig haft en anledning att behövt ägna några större tankar åt min kropp. Aldrig haft komplex, aldrig haft ont, är nästan aldrig sjuk och min kropp har i princip “alltid” sett likadan ut oberoende av ja, allt. Från den dagen jag blev gravid har jag och min kropp vuxit längre och längre ifrån varandra, till den punkt att jag inte längre känner min egen kropp. Jag kan inte längre räkna med den på det sättet jag brukar och jag känner framförallt inte igen den.

Det dröjde inte länge innan detta satte sig i huvudet. Jag kan gå ner på detaljnivå med alla kroppens förändringar, klaga på smärta, finnar och fett på nya ställen – men det är inte vad det handlar om. Det handlar om relationen till min kropp. Hur det har fått mig att tänka negativt om mig själv, hur det har gjort mig mindre självsäker och gett mig ett sämre självförtroende. Inställningar och tankesätt som ligger så långt bortom vem jag egentligen är. Dessa gravid-hormoner har fått hela min självbild att rubbas.

Jag har legat i Eriks famn och gråtit så mycket över detta, men han kommer aldrig att förstå. Framför honom ligger ju i hans ögon världens finaste gravida tjej. Och det är väl just det, ingen som inte upplevt detta förstår hur man känner eller att man kan känna som man gör. Jag trodde ju aldrig heller att jag någonsin skulle känna på det viset jag gör just nu om mig själv. Kanske kommer jag i efterhand när hormonerna lagt sig inte heller att förstå.

Jag önskar bara att jag kunde lära känna min kropp under graviditeten för att lära mig att älska den. I alla fall se på mina nya brister som ett resultat av vad min kropp skapar för underverk. Men jag upplever nya förändringar varje vecka och ibland dagligen, jag hinner inte ikapp. Jag kan acceptera mina fysiska nedsättningar och förändringar, även om det är otroligt frustrerande och vägen dit har varit lång. Men jag kommer nog aldrig kunna acceptera det jag ser i spegeln, för det är inte mig själv jag ser.

Någon som känner igen sig? Eller kanske tvärtom, har eller haft en helt motsatt upplevelse under er graviditet?

This text is about my relationship with my body during pregnancy. Probably the part that hit me the hardest both physically and mentally.

I’ve never had a reason to spend some big thoughts on or about my body. I never had body complex, never been in pain, almost never sick and my body has “always” looked the same regardless of yes, everything. From the day I got pregnant, me and my body have grown longer and further apart, to the point that I no longer know it. I can’t count on it the way I used too and I don’t recognize it any more.

As you may understand I didn’t took long before this were all in my head. I can go down to details with all changes in and on my body, complain of pain, pimples and fat in new places – but that’s not what it’s about. It’s about the relationship with my body. How it made me think about myself, how it made me less self-confident and gave me a worse self-esteem. Settings and minds that are so far beyond who I really are. These pregnant hormones have gotten all my self-esteem to be messed up.

I’ve been lying in Eriks arms and cried so much about this, but he will never understand. In front of him, in his eyes is the world’s finest pregnant girl. And it’s exactly that, no one who did not experience this understands how you feel or how you even can feel that way. I didn’t know that I could or would ever feel the way I’m doing right now about myself either.

I wish I could get to know my body during my pregnancy to learn to love it. At least look at my new flaws as a result of the miracle my body creates. But I experience new changes every week and sometimes daily. I can accept my physical impairments, although it’s incredibly frustrating. I’ve learned to listen to it and changed my way of living. But I’ll never be able to accept what I see in the mirror, because it’s not myself I see.

Someone who recognize themselves? Or maybe had an opposite exprience during their pregnancy?

91 Responses to “The worst part of my pregnancy – Part 2 “Body Complex”.”

  1. Caroline B on

    Du beskrev just min graviditet. Jag avskydde att va gravid på alla tänkbara sett. Kroppen förändrades för fort till ngt jag inte gillade att se, jag mådde illa i 25 veckor, kände mig otroligt begränsad gällande träning osv, hade int av sparkar och könde mig tung. Tror jag grät varje dag nästan 😂

    Jag hade dock tur då kroppen återhämtade sig på bara några dagar efter förlossningen :) va 2 månader efter va också vikten densamma igen :D

    Förstår dina känslor helt och hållet, tyvärr är det bara att stå ut och prata med din bm om dina tankar ifall du vill, jag grät lite då och då hos Nin :D

    Om det hjälper ngt så tycker jag att du är otroligt fin som gravid och du har den bästa gravidstilen jag ngnsin sett!:))))

    Stor kram och lycka till :)

    Reply
  2. Klara Öhman on

    Är också gravid och har gått från att ha varit smal hela mitt liv med hög ämnesomsättning så har liksom fått den ”gratis”, men nu sedan jag blev gravid har den förändrats helt och hållet så håller verkligen med dig och har känt precis likadant!

    Reply
    • victoriatornegren on

      svara: Ja alltså vad hände! Lite glad över att fått distans till det nu dock, kommer vara så tacksam om det skulle gå tillbaka som vanligt efter graviditeten, haha :)

      Reply
  3. Susanna on

    Hej, så tråkigt att du känner såhär.
    Jag kände helt tvärtom. Älskade min kropp som gravid mest psykiskt. Kände mig bekväm och för en gångs skull fokuserade jag inte på några detaljer som jag inte skulle vara nöjd med.

    Reply
  4. Jessica @yessiccas on

    Åh vad jag känner igen mig. Det är en vidrig känsla, och den ska inte förminskas. Alla känslor är okej. Nu är min tjej lite över 2 år och jag ser tillbaka på graviditeten med både ångest och lycka, allt är inte svart eller vitt! Heja dig, det är värt de i slutändan! Stooor kram! /@yessiccas

    Reply
  5. Penny on

    Du kanske ska skriva lite med Natasha Peyre, hon verkade ju uppleva samma. Vet inte om det hjälper men jag tror många hade varit överlyckliga att få se ut som dig, även som gravid. 😉

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Kommer ihåg när hon skrev om det så väl! Vet att jag tänkte “hur kan hon känna så, hon är ju den finaste gravida jag sett?!”. Så sjukt att man hamnade där själv också :)

      Reply
  6. Lavendel on

    Jag kände ganska exakt samma sak som du beskriver. Jag kände inte igen mig själv överhuvudtaget, jag tror inte det är ovanligt för det är en så stor förändring och påfrestning för kroppen!

    Jag blev aldrig riktigt bekväm heller… Det är ju inget tillstånd som är konstant utan en kort period i livet så jag accepterade läget någon gång mot slutet…

    När du har fått bebisen komme du se hur snabbt kroppen återhämtar sig. Det är så fantastiskt! Jag gick upp nästan 30 kilo Och 8 v efter förlossningen var alla de kilona som bortblåsta! 💗

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Nejmen precis och speciellt inte med hormonerna! Helt sant. Ska bli spännande att uppleva tiden efter förlossningen :) Kram!

      Reply
    • Elin on

      Behövde läsa duna ord, för tror jag hannar på liknande uppgång (15 kg i vecka 24). Fången i en tung kropp och dagligt illamående och lång sjukskrivning därav. Tack för pepp :D

      Reply
  7. Inga on

    Victoria, first of all, you ARE beautiful! Secondly, I so understand you. My baby is three months old and I’ve been through all those changes that you’ve mentioned above. But one day I just thought that all those feelings were once in a lifetime. I just created that mindset that now it’s not only about me, and eventually, it’s gonna worth it. And it did! Believe me, you gonna forget all the pain and inconviniences you’re suffering from now and are going to suffer. It’s all in your head. I also always reminded myself that there are millions of women who could do that why can’t I. Even thought you’re very fragile right now it makes you a stronger and better self after all.

    Reply
  8. Hanne Myrvang on

    Hadde det likedan da jeg gikk gravid med min datter i fjor. Tror jeg gråt hver dag, da forandringene skjedde så raskt at jeg ikke rakk å bli vant med en forandring før det plutselig skjedde noe nytt. Fra å trene 4-5 dager i uken, til å spy mange måneder, få bekkenløsning og legge på meg 35 (!!!) kg.. Jeg tror jeg gråt hver eneste dag.. Nå er jeg gravid igjen med en gutt i magen og denne gangen er alt annerledes utseendemessig, takk gud for det.. Håper du klarer å nyte resten av svangerskapet ditt, selv om det er tungt. Det er absolutt verdt det til slutt❤️

    Reply
  9. Kejtis on

    Jag upplevde min graviditet åt andra hållet – Älskade det 🤗 Framförallt de sista veckorna när magen blev som en kalaskula haha. Å andra sidan hade jag en väldigt skonsam graviditet, såg ut som vanligt bortsett från magen (gick upp 9 kg, men vår son föddes i 36+0). Sen gjorde vi även fem IVF:er för att bli gravida och det har kanske också påverkat min inställning, att den var så efterlängtad. Men allt är såklart individuellt 😊

    Reply
  10. Alicia on

    @aliciaginard De du beskriver är exakt hur jag kände mig början av graviditeten men det avtog i månad 7, och efter jag födde och insåg hur kroppen snabbt återhämtade sig så känner man WOW! Vad kvinnokroppen klarar av, helt magisk. Jag kan säga att jag e mer nöjd med min kropp nu än hur jag såg på den innan..
    Jag hoppas de vänder hos dig oxo !

    Reply
  11. Xica on

    Hello Victoria,

    I know exactly how you feel, during my pregnancy I felt the same, I never had major changes or weight gain in my body through my life and I thought that while pregnant it would be the same. Not!!! I gained 25kg, acne, greasy hair, huge boobs (not good for me), all kinds of pain in my body, I felt sick all the time, and I thought to myself every day: is this the blessing everyone talks about?? So why don’t I feel blessed? Why do I feel like a shadow of my “Old” me?
    So, as you can see you are not the only one and be sure that many other women feel the same, most of them just don’t have the courage to admit it.

    The good part, is that it will end soon and you’ll have your beautiful girl in your arms!

    And your body, with time and some effort, Will go back, you will go back to you.

    The only advice I can give you is to try to control your weight, because now that you are pregnant and have that bump you can still find a way to accept the changes, but once the baby is out and the bump is gone, and the rest is still there, it will be very hard for you to accept that image.

    But it goes back, I promise!! Even if it takes some time.
    And for your man and child, you will always be the most beautiful woman in the world, even if you don’t feel like that.

    Wish you all the best for you and your baby!!

    Reply
  12. Jennifer Klingvall on

    Tycker det är jättefint av dig att berätta om dina personliga tankar och känslor. Tror många ser till det yttre med alla gravidbilder som cirkulerar på sociala medier, det som kanske inte alltid syns där är alla känslostormar som kan finnas på insidan. Viktigt att våga lyfta fram det också så tycker det är fint av dig att dela med dig till andra 💗 Tråkigt dock att du känner som du gör.. Jag fick själv barn för 9 mån, jag har alltid varit naturligt smal och vikten gjorde inte så mycket för mig med däremot att känna mig orörlig, inte kunna bära kläderna jag ville mm tyckte jag var jobbigt. Mina bröst blev även gigaaaaantiska vilket jag inte tyckte var positivt så kände mig som en “bullmormor” haha. Nu har kroppen gått tillbaka bra och känslorna lika så. Det kommer bli bra ska du se ❤️

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Tack för att du visar att du uppskattar <3 Jag håller helt med. Så frustrerande att vara så himla begränsad! Och ja brösten är ju en story för sig, haha. Så glad att jag har någorlunda stor mage nu dom inte sticker ut lika mycket längre. Ja, slår vad om att allt löser sig så fort lillan är med oss <3

      Reply
  13. Preggo on

    Förra graviditeten var jag såå nöjd över min nya kropp, TILLS alla jävla kommentarer började strömma ur folk. Det var som att alla människor, kända som okända, var tvugna att säga nånting om min kropp. Jag fick höra hur otroooligt stor jag var, fick många frågor om hur många det låg där inne, om barnmorskan verkligen hade räknat rätt osv osv osv. Fick även höra att oooj så fin mage och andra kommentarer som egentligen var komplimanger, men det spelade ingen roll. På slutet blev jag nästan folkskygg och ville inte visa mig ute. Helt sjuk. Varför tror folk att man så gärna vill veta vad de tycker om ens kropp?! Nu är jag i vecka 21 och har redan fått höra att jag ser ut att vara i 9:onde månaden… Kommer bli 19 roliga veckor framöver…

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Jag förstår vad du menar! Man blir verkligen en måltavla. Jag har inga problem när folk jag känner kommenterar eller tar på min mage. Men jag tycker absolut att det är jobbigt när helt okända människor tar sig rätten att kommentera ens kropp, som att det är mer okej bara för att man är gravid.. Kanske mer handlar om att jag inte gillar att vara i centrum för någonting eller gillar att sticka ut ur mängden med någonting bland människor jag inte känner dock. Hur som helst! Kämpa :*

      Reply
  14. Sabine on

    Hej Victoria
    Jeg håber du kan læse dansk, for jeg kan ikke udtrykke mig på anden måde, når det handler om noget så følelsesmæssigt..
    Jeg har læst din blog i mange år og elsker din tøjstil!! Jeg er lidt ældre end dig og har nu to børn på 8 og 3. Jeg har aldrig kommenteret på noget herinde før. Men det her, bliver jeg nødt til at sige dig tak for. For jeg kan 100 procent genkende det du skriver/føler. Jeg var nøjagtig som dig – inden jeg blev gravid – heldig med min krop ;-) Og da jeg blev gravid første gang, skete præcis det samme for mig, som nu der gør for dig – min krop blev fremmedgjort… Jeg blev simpelthen så ked at det, ja jeg tror faktisk, jeg har været gennem en sorgproces på baggrund af dette.. Og jeg er ked af at sige det, men for mig er min krop aldrig blevet “sig selv” igen. Jeg er stadig heldig med hvordan jeg ser ud. Og derfor synes jeg også, at det er så vigtigt, at du dele disse følelser du har. For jeg har følt, at andre har tænkt, at det er lidt et luksus problem jeg har. Men for mig har det fyldt så meget – både under og efter graviditeterne. Jeg håber at ved, at du er åben omkring det, kan få det bedre med dig selv og din krop, end jeg har og har haft det. Der er MANGE gode ting at sige om en graviditet og det at skabe et lille menneske!!! Men tak fordi du også sætter ord på nogle af de svære!!!
    Ønsker dig alt det bedste fremover
    – Sabine

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Tack för din kommentar Sabine och tack för att du uppskattar mitt inlägg. Jag tror mycket ligger i att man måste acceptera att man inte kommer se ut som förut, utan lära sig att älska det man har. Kan tänka mig att vägen dit är olika långa och olika jobbiga dock! Men alla tjejer och kvinnor, speciellt mammor förtjänar att älska sina kroppar <3

      Reply
  15. L on

    Tänker att det handlar mkt om samhället och vilka ideal som gäller just nu. I vissa tider och andra kulturer kan en mammakropp vara det absolut vackraste och en tonårskropp nåt som ses med på som en brist. Just nu finns ett starkt ideal där en ska vara ung och oförstörd typ. Klart att det påverkat, hela våra liv har vi blivit hyllade för att vara smala och typ små, plötsligt blir kroppen stor och vacker på ett helt annat sätt. Ifrågasätt vad det är som gör att du tänker på dig själv som du gör nu. Jag och många tycker att du är supervacker och intressant att se på nu. Vi är många som också är gravida nu. Jag tycker yoga girl säger det så jäkla fint när hon säger att hon absolut inte vill se ut som innan utan hon har bestämt sig för att se kroppens förändring som tecken på hennes barn och att det är det vackraste som finns. Jag har bestämt mig för samma. Styrkekram!

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Ja, kanske. Tror att jag hade kunnat se ut exakt hur som helst men ändå känt precis samma. Det handlar inte om några extra kilo hit och dit utan allmänt att jag inte känner igen min kropp. En kombination av alla fysiska nedsättningar som gör mig så begränsad till att jag inte heller känner igen mig själv utvändigt. Jag är HELT med dig och Yogagirl på den fronten. Räknar inte på något vis att se ut som “förut” utan kommer förmodligen tycka att precis allt är värt det när jag har henne hos mig <3 Kram!

      Reply
  16. Camilla on

    Haha word på den!! Första halvan av graviditeten var det lugnt. Folk frågade tom om jag verkligen var gravid för hade jag en löst sittande skjorta syntes det knappt. Sen i slutet av graviditeten typ sprängdes jag. Jag fick inte en sån där ”fin mage” utan hela jag blev svampbob fyrkant. Min mamma sa efter min graviditet att hon aldrig någonsin hade trott att jag skulle komma i form igen. Men det gick :D Tyckte dock det var jobbigt att inte känna sig fin som ”alla andra” gravida gjorde. De som hade nån slags gravid-glow över sig. Jag ville typ bara gömma mig. Inte för att strö salt i såren men det jobbigaste var typ efter man hade fött. Jag gick ju upp över 25 kg så det tog en bra stund innan man slutade se så himla svullen ut så jag ville inte ens springa in på Ica och köpa en mjölk utan att ha med mig bebisen som ”bevis” på att jag faktiskt precis fött barn. Man har så många konstiga tankar och hormoner som ingen annan kan förstå sig på. Och ja man grinar för allt och inget. =)) Får för mig att om de blir en till graviditet kommer den kännas så mycket bättre. Då har man liksom koll på allt. Första barnet är så nytt och sååå många tankar. <3 Men det går iaf inte ens att föreställa sig den kärlek man känner till sitt barn sen. Det är värt ALLT.

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Åh nej, kan tänka mig! Haha ja alltså hormonerna gör en helt personlighetsförändrad, herregud. Längtar tills dom lämnar min kropp! Och ja, jag är så taggad på att få ha henne hos oss och bara låta allt annat kännas obetydligt <3

      Reply
  17. Lotte on

    Jeg kjenner meg så godt igjen i det du skriver. Jeg var liten i utgangspunktet slik som du og jeg la på meg masse (hvilket jeg tror er ekstra viktig for oss mindre jenter- man behøver det for å ikke forsvinne helt etterpå). Jeg hatet kroppen jeg fikk som gravid. Jeg kunne ikke forstå de venninnene mine som var stolte av gravidmagene sine. Ingen klær var fine og jeg hadde kroppsfasong som en pingvin. Men på slutten av graviditeten ble det litt bedre. Da var ikke så mye å gjøre med den svære magen uansett, og jeg sluttet på bry meg. -Og da babyen kom ut og kroppen hoppet rett tilbake igjen så tenkte jeg at det egentlig var en liten pris å betale for den fantastiske gaven som venter. Etterpå har jeg faktisk vært mer fornøyd med kroppen min enn jeg var før, hehe. Nå må jeg si at jeg synes du ser nydelig ut da- liten, nett og feminin med en supersøt mage. Hold ut, alle forandringene kjennes forferdelig ut underveis, men vipps så er det over og jeg er sikker på at du vil føle deg som deg selv igjen. Lykke til med alt som venter. Det er helt magisk det dere har foran dere :)

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Right on point! Längtar så tills hon kommer och man bara kan lägga allt fokus på henne och vår nya familj <3 Och tack för dina komplimanger, blir så glad.

      Reply
  18. Johanna on

    Jag tycker inte att det var speciellt härligt att vara gravid. Däremot blev jag förvånad över hur obrydd jag var av att kroppen förändrades. Jag höll ju på att skapa en människa, så jävla coolt!! :D

    Reply
  19. Emma on

    Vad om man ska vara ärlig så har du väl haft kroppskomplex med tanke på att du opererat brösten? Det är jättetråkigt att du inte känner dig bekväm i din kropp.. kanske du borde prata med en psykolog om detta? Man ska inte behöva må dåligt över extra fett på kroppen! :(

    Reply
    • Matilda on

      Fast nu var det ju inte det extra fettet hon hade problem med, mer att hennes kropp beter sig annorlunda och ser annorlunda ut. Läs igen så kanske du förstår. Och bara för att man opererar brösten betyder ju inte det att man har komplex, de kan vara för att framhäva eller balansera upp helheten.

      Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Som Matilda skriver så hade inte min bröst någonting med komplex att göra :) Älskade mina bröst innan operationen också. Och denna text har ingenting att göra med att jag mår dåligt över “extra fett på kroppen”.

      Reply
      • Johanna k on

        Alltid lika kul när folk ba “älskade min kropp/bröst/näsa/rumpa/whatever innan jag opade mig” mmmjomwnvisst, varför operera sig då från första början 😂😂

        Reply
  20. Kat on

    Tycker du är jätte fin i din gravida kropp. Hoppas du får så mycket komplimanger som möjligt så vi kan få dig att känna dig bättre <3

    Reply
  21. Matilda on

    Det är som att ditt inlägg är taget ur mina tankar. Känner exakt likadant. Är i vecka 31 och jag älskar att lillan och känslan av henne i magen. Men har svårt att acceptera att kroppen förändras, att jag inte kan klä mig som vanligt, att jag blir tröttare osv. Jag pratade med min man om det senast idag och precis som du skriver, så förstår han inte hur jag känner. För han ser mig som innan med en liten mage.

    Tack för ett bra skriver inlägg!

    Reply
  22. Anna on

    Jag förstår precis vad du menar, min sambo förstår däremot inte. För jag bär på det bästa som någonting hänt oss(är i v35). Jag längtar något enormt efter våran tjej, men min kropp hatar jag, man kan surfa på vågorna av mina celluliter, jag är svullen, mitt Glow är borta, otymplig, you name it. Jag står för det och jag avskyr att vara gravid, jag är direkt ovän med min gravid kropp och ser det bara som en transportsträcka och allt jag vill är att blir mig själv igen till den grad det går.
    Jag försöker verkligen tänka positivt, klär mig enbart bekvämt, gravidtights med klänningar till knäna(får massa komplimanger då) ich försöker ta åt mig. Men att ens tänka tanken att titta mig själv i spegeln på min nakna kropp går inte. Puh blev långt, men man behöver verkligen inte älska att vara gravid. Stor kram till dig och tro inte att du är ensam om att känna som du gör <3

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Önskar det vore så lätt att bara fokusera på just det! För samtidigt förstår jag alla som säger “men du skapar ju ett barn”. Och ja, självklart är allt annat så litet i jämförelse men för det behöver man inte tycka att allt är underbart. Nej, jag har slutat kolla på min kropp naken i spegeln. Går runt med morgonrock. Håller med <3 KRAM

      Reply
  23. Meli on

    First of all you are one of the most beautiful pregnant women I have ever seen. Right now probably you will think yeah bla bla. But trust me, just in few months you will look at pictures and be like woow I did look great 😊.
    Thank you for sharing this post. When i was pregnant i felt exactly like you. I was slim and almost petite before staying pregnant so It was a huge change. And i felt as if i am crazy for feeling like that because it seemed like all other pregnant woman even enjoyed being pregnant or at least were not bothered by their body changing. The only thing I enjoyed was feeling my daughter kick. I think thats because rarely people are confident and brave enough to share.
    But you know I got my body back very fast after having my daughter. Very soon after even I myself could not notice that I had ever been pregnant. And you know what i did not even care anymore. Because i had her. I am sure your expirience will be simillar.
    Now my daughter is 2,5 years and she is my all and if something she makes me look better. Instead of the annoying pregnancy comments I hear people asking if she is my daughter, and that i look so young and so beautiful with her next to me. Just wait and see Victoria. I know I can’t wait to see you with your little girl.
    I have been following you for many years now 😄. And i got so happy when you shared that you were pregnant. Especially having a girl hahah.
    Again, thanks for sharing. Just keep being yourself. you are wonderful. And enjoy 😊.

    Reply
    • victoriatornegren on

      answer: Thank you so much! Yes, hopefully this feeling will let go as soon as I have her in my arms. Sounds amazing, can’t wait!! <3

      Reply
  24. Diana Free on

    It’s awful that your going through such a hard time. Your definitely one of the prettiest females I’ve seen, pregnant or not : )

    Reply
  25. Anna on

    Hi Victoria! I’m a mother of 6 months babygirl already. I really know what you feel. I were in the same condition.
    What I can say now :) Time goes very very fast! You will be back in your normal body soon! Especially if you will breastfeed your baby.
    But this magical moment where you are now will Never happen again! Never! Second pregnancy will be different story.
    Therefore try to relax and feel the moment!

    Reply
    • victoriatornegren on

      answer: Oh, congratulations!! I don’t ask for coming back in my old body though, but I understand what you’re saying :) Yes, that’s so true!!

      Reply
  26. Linnéa on

    Jag kände precis tvärtom! Trivdes så himla bra som gravid! Nu gick jag bara 28 veckor innan min dotter kom men den tiden jag hann få med magen älskade jag. Anledningen tror jag var att jag vanligtvis är “tjock” och aldrig har trivts med min kropp, men nu fick kroppen en helt ny innebörd. Nu gillade jag min mage istället. Helt plötsligt kändes det okej att vara tjock!

    Reply
  27. Johanna on

    Hey, dont worry too much – believe me – as soon as your Baby is born, you‘ll loose the extra kilos and fat where you Never had it before. Enjoy your pregnancy and feel beautiful! Its such a special situation :) i know that its not easy, women have to Go through some strange times during the pregnancy…
    I Can Tell it because i‘ve gone through it last year!
    I was always a thin Person, 50 kg and gained 14 Kilos. I didnt felt ugly but i was worried that the kilos will stay the same, my Face will stay like a hamster 🐹 and my legs could touch one another 🙈 and i was sick of feeling that heavy. I sworn to Myself and my husband that After the birth i would Look better than ever and i would do anything to get my old weight back, so my back and my feet would not hurt anymore.
    Surprise – after our Baby Boy stepped in our world i was over the moon super happy and i have not been thinking about myself and loose the Kilos! Not a Single Second!!! I ate super healthy because of breastfeeding and i ate a lot!
    Everything Fell in Place on its own – and i am super happy, yes my Body is more Perfect than ever!
    I am sure that you will ne surprised and that you worried too hard!
    Yes i am so sure!
    Be happy now!!!! You Are awesome as you Are and you will be a beautiful super Mom ;)
    Your worries are normal i guess :P but dont take it too hard
    Haha i wrote a novel 🙉🙈 but this was something that affected me personally!
    Good Night
    Wish you all the luck in the world

    Reply
  28. Cali on

    You and I are a week apart in our pregnancies :) this is my second though. I can offer you this advice from my experience, your self love and appreciation for your body might be higher and better than ever after you become a Mother. It really puts life in perspective and helps you appreciate it beyond its physical appearance. I guess what I’m trying to convey is that there is so much more to life than being a certain size or looking any certain way- you have your daughter growing within you, she’s part of you, and that is a MIRACLE. Don’t get too focused on the silly stuff, your body will bounce back and hopefully you will experience the new self love I did.

    By the way, you are incredibly gorgeous and your fiancé is right- you have never looked more beautiful than pregnant! Embrace it, it’s such a special time!! Would be a shame for you to miss the happiness in it. Sending a big preggo hug (bump to bump) hahahaha

    xoxo Cali

    @calimariecampbell : instagram

    Reply
  29. Lara on

    An old friend of mine and now upcoming artist i feel has gone through the same situations during her pregnancy. Please YouTube and listen to Ella Vos and her song “White noise” – and just the whole album ‘words I never said’. I hope you feel better beautiful Victoria. 🌺

    Reply
  30. Filippa on

    Har 3 barn 15,14 och 8 år och ja… kroppens alla funktioner slår verkligen bakut under graviditeten. Varje funktion sätts ur spel känns det som. Det har varit tufft. Kräkts inälvorna ur mig nästan… Förstår inte alla som äääälskar att vara gravida. Aldrig mått sådär under mina graviditeter:)
    Men det värsta är nog efteråt (om man ska vara ytlig:)) det är att kroppen förändras så permanent…några celluliter eller bristningar bryr jag mig inte om men trots träning och bra kost så förändras kroppsformen liksom. Bredare höfter och nya fettdepåer på andra ställen :) som sagt, det var bara det ytliga. I övrigt är det fantastiskt vad kroppen klarar av, att bära det finaste i livet man skapat.

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Håller med! Ingenting är sig likt, speciellt inte det fysiska. Ja det är klart, det är nog en process i sig att lära känna sin nya kropp “efteråt” också. Men tänker (kanske har helt fel) att det är en lättare process då man inte upplever nya förändringar dagligen, utan på något vis vet att det här är jag och det här är min kropp nu. Kram!

      Reply
  31. Sandra Clareklint on

    Fattar precis! Så skönt att du kan dela med dig av dina känslor! Även om kroppen förändras under och efter barn, Så måste man få sakna sig gamla kropp. Styrkekramar till dig ❤️

    Reply
  32. Hamour on

    Hi Victoria

    To be honest I had the total opposite reaction.
    I am usually a european 36 and turned 40 at the end of my pgregnancy. I am not tall.
    I just accepted it. It was like this and trying not to fight the changes
    Made it easier. Yes sometimes it was tough not to be able
    To dress the way I wanted as I am a huge fashion addict, but it’s also preparing you not to think of you first these months.
    I told myself I would have plenty of time after I gove birth to get back to normal with no pressure.
    Then Beside the fact that I gained 17 kilos at the end total, my hair nails and skin looked radiant so this was not tough.
    We are all different and hormones are different on us.
    But again, us women are way under too much pressure in this masculine society. Relax and accept and it’s all going to be fine. And being pregnant is exceptionnal! Just enjoy the moment with the ups and downs. It’s a journey x

    Reply
  33. Jeanette on

    Jag är i vecka 24 nu och jag tycker veckorna mellan 8 och 20 var värst för då kände jag mig bara tjock. Nu har jag fått större mage och det andra har liksom “stannat av” så nu känner jag mig mer proportionerlig.

    Men det är väldigt jobbigt psykiskt för jag tänker varje dg på att jag vill kunna få tillbaka mitt smala jag efter förlossningen.

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Förstår vad du menar! Kände mig också väldigt svullen i början och blev så konstigt då när man inte hade någon gravidmage. Jag vågar inte räkna med någonting efter förlossningen men då tänker jag att jag får fokusera på lillan och att inget annat kommer spela någon roll då <3

      Reply
  34. Emelie on

    Jag förstår verkligen vad du menar, men inte av anledning av jag kände som du gör nu när jag själv var gravid, utan för att jag känner så nu efter min graviditet. Under tiden jag var gravid så älskade jag det, och jag älskade att titta på mig själv. Har aldrig känt mig så vacker som då, men nu är det tyvärr inte riktigt samma visa. ☹️

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Åh! Jag tänker att efteråt så är det inte så mycket nya förändringar dagligen som under graviditeten utan då får man jobba utifrån det man har och lära känna sin nya kropp :)? Om inte börja älska den för hur den ser ut på en gång så kan man börja älska den för det vi varit med om och skapat. Kanske inte är så enkelt. Hoppas du börjar känna annorlunda, slår vad om att du är superfin <3

      Reply
  35. Omppu on

    It really is interesting how women experience pregnancy differently. I think to a point it has to do with age as well. I was ten years older than you when I had my baby, and after so many struggles I just felt so grateful to my body for going through all the changes to make a safe home for my baby. I think it’s brave that you share your feelings about this, but sometimes I wonder if you were quite ready and mature enough yet. It happened sooner than you thought of course, and the implications on your life will be great. Hopefully in a positive way – with your lifestyle and all – but I would encourage you to concentrate more on other lovely parts in your life than your looks. You are becoming a mother, you have a man and family that cherishes you. All is good.

    Reply
    • victoriatornegren on

      answer: Thanks for your concern but I don’t think it’s ok that you question our choice of becoming parents. This text doesn’t have anything to do with me becoming a mother, It’s about my relation to my own body during my pregnancy. How I doesn’t recognize my body when it comes to how it works and yes, how it looks.

      Reply
    • Effie on

      For God’s sake what is your problem? Who do you think you are to judge whether she is mature enough to become a mother? Am I wondering if you are a good mother to be able to be so mean online? I don’t! Seriously.

      She is just having a hard time, all women go through their pregnancies differently. She is asking for advice not for a bitter reader to make her feel bad. You must not be a good person to feel ok about writing this kind things, you cannot know how it resonates into people’s mind and heart. Karma they say be careful my dear!

      Victoria, each pregnancy is different, and you have the right not to feel OK. Yes it’s a miracle, but NOT all women are living the dream while pregnant and THAT IS OK. What is the problem? We are not super women, we are women and that’s already AMAZING can you see what we are able to do!! Why are people asking us to be perfectly happy all the time? . Feel good, feel bad, yell, cry but above all continue to share your thoughts and do not keep them for yourself, it would be too hard then.

      good luck with the rest of the pregnancy xxxxxxxxxxx

      You are absolutely beautiful and I can really understand what you are going through, I am pregnant as well and hormones are quite tricky to deal with ;)

      Reply
  36. D on

    Känner igen mig jätte mkt i det du skriver. Ja ha alltid varit naturlig smal men kurvig. Rumpan har varit on spot så att säga brösten alltid lite större men perfekta. Men nu… är i v 26 o allt bara spårar ur. Gått upp 10 kg. Aldrig vägt så mkt som ja gör nu. Folk kommenterar brösten som har gått upp ytterligare 2 storlekar. Som att de e ens hår de kommenterar som att de e helt naturligt… men försöker ha v 30 som delmål o sen efter de vet ja att snart går det undan snart är vi i mål. O försöker tänka ja ha alltid varit fin så klart ja Kmr bli fin sen igen. Ja o min kropp kommer få lärs känns varandra igen. Just nu har vi bara en liten paus. Hoppas du också kan hitta ngn sätt för o må bättre. Kramar

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Åh! En graviditet väger dock mer än 10 kilo så tror absolut inte man ska “haka upp” sig på siffrorna på vågen :) Men det är klart det kan bidra till en viss känsla när man inte är van att gå upp i vikt. Ja, snart är denna tid förbi och vi får börja en ny relation med vår nya kropp :*

      Reply
  37. Elin on

    Jag förstår PRECIS! Är i v 24 och gått upp 15 kg…. vart sjukriven pga illamående sen v7, socialt, jobb och allt fallit bort. Mkt tid att tänka och knappt möjlighet att röra sig. Trodde aldrig tankars i beskriver skulle drabba mig för alltid haft en sund inställning till mat, hälsa och kropp. Kunnat äta vad jag vill utan att må dåligt eller påverkas och nu är jag fången i min kropp. Fortsätt kämpa, du äe fantastisk! Våra kroppar är coola. Kram

    Reply
  38. Matilda on

    Känner igen mig i allt det du skriver. Jag är snart i vecka 32 och längtar såklart enormt mycket efter vår lilla tjej vi väntar. Men alla dessa hormoner är extremt jobbiga. Att inte känna igen sig själv längre är svårt att vänja sig vid på bara dessa få månader. Man är ju van att ha energi och orka saker på ett helt annat sätt! Såklart önskar jag också att jag hade älskat att vara gravid på alla plan.. Men på ett sätt tror jag att man får acceptera att alla inte tycker det här är lika härligt. Jag måste påminna mig om och om igen att jag faktiskt är gravid och att man måste ha överseende med att man inte kan vara som sig själv just nu. Vill bara ha lillan på utsidan, så att jag kan få tillbaka mig själv och fokusera på henne och vår lilla familj. Sen när graviditeten är över är jag övertygad om att man kommer att sakna magen och en del där till, men det hjälper inte direkt just nu. Tycker att du är grym som öppnar dig och delar med dig. Tror det är superviktigt att visa att det är okej att känna alla olika känslor under en graviditet, för alla har vi olika graviditeter och alla känslor kring det ska väll få vara okej? Sen vill jag tillägga att jag tycker att du är jättefin och otroligt vacker i din gravidkropp! Vi skapar liv och det är vackert. Tusen lycka till och massa styrkekramar från mig <3

    Reply
  39. Johanna on

    Sitter seriöst och gråter just nu, förstår att det inte är lätt att vara gravid. Men jag och min kille har försökt i mer än ett år att bli gravida, jag har lyckats 2 gånger men fått missfall båda gångerna. Det enda jag ser på sociala medier just nu är gravida kvinnor som hatar att vara gravida, och jag blir så ledsen och arg för jag skulle göra vad som helst för att vara gravid och se ut som du gör just nu. Försök och tänk på det nästa gång du inte gillar något med graviditeten, att du ska vara lycklig som kan vara gravid. Och du är jättefin gravid! :)

    Reply
    • victoriatornegren on

      svar: Förstår att det måste vara otroligt jobbigt och din kommentar ger såklart perspektiv! Nu handlar ju detta inlägg om just en negativ del av graviditeten och inte hela min upplevelse att vara gravid :) Sen tycker jag ändå att alla har rätt till sina egna känslor. Hoppas allt löser sig för er <3

      Reply
      • Johanna on

        Nu känner jag mig dum, absolut ska du få känna vad du vill:) Jag tycker faktiskt synd om dig som inte gillar din kropp, för den är fantastisk! Vet inte varför jag skrev egentligen, är nog mest avundsjuk. Vem vet jag kommer säkert känna likadant när jag väl blir gravid ;)

        Reply
  40. Andrea on

    Victoria du är så himla vacker, du är en stor förebild. Du kommer bli en så vacker o fin mamma. <3 Jag har en fråga till dig o det är hur lång är du?

    Reply
  41. Dixi Wonderland on

    Tycker du ska vara stolt över dig själv för att du vågar vara öppen om hur du känner. Jag tycker du är jätte fin, blev mest förvånad över att du bara är 1 cm längre än mig :P Trodde nämligen att du var över 170 för du ser så lång ut på dina bilder :D

    Reply
  42. Johanna on

    Asså, du är ju så fin.
    9 månader är ju inte särskilt lång tid, i ett liv.medan du tänker negativa tankar om ditt utseende så växer det ett mirakel där inne. Ett liv som kommer förändra era liv för alltid. Ett litet liv som kommer snurra runt er i ett virrvarr av känslor. Ett litet liv som kommer förgylla ert liv med massa glädje. Att vänta barn och få barn är en enorm omställning. Lägg inte så stor vikt i negativa tankar om dej själv. Du kommer garanterat få perspektiv till dessa tankar när du sitter med ert lilla liv i famnen. Jag tyckte inte heller om min kropp som mest under mina graviditeter men jag valde att tänka på det fina att vara gravid. Att min kropp faktiskt klarade av det. Och att den sen klarade att komma tillbaka. Men, man får inte för bråttom. Den måste få läka. Ös ditt huvud med bara positiva tankar sista biten nu. Du kommer komma tillbaka till ditt gamla jag. ❤️

    Reply
  43. Frida on

    Känner igen mig SÅ mycket i det du skriver och tycker du är så stark som vågar skriva detta. Jag kände likadant men kände att det liksom inte var okej att känna så… Jag tyckte att det kändes lite bättre efter förlossningen när all vätska runnit av mig. Har fortfarande en del kilon kvar till min ursprungsvikt men sen min son föddes för 3 månader sedan så har tankarna blivit snällare! <3 kroppen är ju ändå fantastisk som bakat och burit ett barn i 9 månader!

    Reply
  44. ANNAWII on

    Jag förstår dig till fullo för kroppen förändras verkligen men själv kände jag mig för första gången i mitt liv vacker när jag var gravid.

    Dock mådde jag allt annat än bra fysiskt då jag mådde illa från v.6-43 och gick över tiden 20 dagar så jag var väääääldigt less på att vara gravid rent fysiskt. Saknar dock gravidmagen lite, tyckte den klädde mig hihi

    Reply
  45. Klara on

    Jag känner verkligen igen mig exakt. Tycker det är jättejobbigt när det händer så mycket med kroppen som man inte kan påverka. Kan inte identifiera mig med min kropp alls och tappar självförtroendet i att inte se ut som mig själv. Trodde heller inte att jag skulle bry mig så mycket om det, önskar att jag kände mig fin men svårt att ändra på känslorna.
    Skönt att läsa att man inte är ensam i känslan:)

    Reply

Leave a Reply

  • (will not be published)